Julgrisar

"Smygstartar" med ett juligt inlägg ;)
Inför julen har jag broderat två röda julgrisar på en tändsticksask.
Juligt värre :)
 

Ha det gott// Camilla

The King of Pop

Har broderat
The King of Pop
 

 

Snygg va?!

Vet inte just nu vad jag ska göra med broderiet,
men jag kommer säkert att få någon idé,
återkommer väl med vad det blev så småningom.

Lev&Må

// Camilla

Utlottning

Ops, kom på att det är flera veckor sedan jag nämnde
att det var en tävling på gång & sedan hände det inget mera.

Men nu händer det!!

Röjde för ett tag sedan i mitt pysselskåp och hittade dessa
döskallar som jag brodderat för typ 5 år sedan.

Nu har jag monterat en broderad skalle på en stor tändsticksask.

Vill du ha chansen att vinna denna
behöver du bara kommentera detta inlägg.
Nästa torsdag den 26 juli presenteras vinnaren här på bloggen.
Lycka till!

Ha det så gott// Camilla

Gjort en tavla

Har broderat ännu en liten tavla.

Gjordes en dag när jag inte alls var på mitt bästa strålande humör ;)

Ha det// Camilla

Gjort en klassiker

Broderat en liten tavla,
med ett riktigt klassigt motiv.

Ha en finfin dag// Camilla

Döskallar

Var och grejade i mitt "pysselskåp" där det är mer eller mindre kaos.
Hittade dessa broderade döskallar.

Det är flera år sedan jag gjorde dessa.
Jag broderade och sedan monterade jag dem på tändsticksaskar.
Den här hittade jag nere i pannrummet, så den har blivit lite sliten.

Mönstret är mitt eget.

Länge sedan jag hade någon tävling/utlottning här på bloggen,
ha ögonen öppna det kommer en inom kort ;)
Ha en trevlig dag// Camilla

Stina Hjärtan

Min kollega Stina gör så fina hjärtan.
Riktigt återbruk är det.
Hon syr ett hjärta av gamla tyger,
sedan broderar hon med restgarner lite hullerombuller.
Jag tycker mycket om mitt "Stina Hjärta",
det är liksom så mycket Stina
och jag tycker mycket om Stina också :)
Visst är det fint!!

Ha en toppen lördag!!
// Camilla

Christmas countdown # 15

En gammal, vacker julbonad.
Vet inte vem som broderat alla dessa korsstygn.
Den fanns iallafall tidigare hemma i min farmor & farfars hus,
kanske är det farmor som sytt?

Börjar alltid tänka på Viktor Rydbergs dikt Tomten
när jag tittar på den. Ni vet den här klasssiska dikten.

Tomten

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.


Hoppas ni får en bra dag.
Ser framemot kvällen då jag ska på
dansuppvisning & titta på min Linnea.
// Camilla